Stories

Ditt föräldraskap, deras barndom

1 januari 1970

Vi fick en pratstund med två powerkvinnor som också är kända skådespelare, hängivna mammor och grymma poddare: Teresa Palmer och Sarah Wright Olsen. De pratar öppet om att balansera ett liv i rampljuset med familjelivet och betydelsen av att vara en del av sin egen familjehistoria samt ger några innerliga råd till världens alla mammor.

Som kända skådespelare står ni ofta i rampljuset. Hur hanterar ni att vara offentliga personer samtidigt som ni är mammor, och tror ni att det påverkar hur ni dokumenterar ert familjeliv?

Att balansera karriär och föräldraskap är definitivt en utmaning, men det är också väldigt givande, säger Teresa. Och precis som alla andra mammor har vi 40 000 foton på våra telefoner från alla år då vi har dokumenterat våra barn och familjeäventyr, fyller Sarah i. Men det finns absolut delar av vårt familjeliv som vi vill hålla privata, förklarar Teresa. Jag delar bara det som känns lämpligt och respekterar våra personliga gränser. Så jag dokumenterar vårt familjeliv med omsorg, fortsätter hon. Jag fångar meningsfulla och intima ögonblick, men ser alltid till att inte dela för mycket.

Varför vill ni uppmuntra andra mammor att vara med på bild och dokumentera sina egna historier?

Att uppmuntra andra mammor att vara med på bild och dokumentera sina historier är något jag känner starkt för, berättar Teresa. För stunderna med våra små är så flyktiga och värdefulla. Genom att finnas med i bilderna bevarar vi inte bara minnena för oss själva, fortsätter hon. Även våra barn kan blicka tillbaka och se att mamma alltid fanns med i det roliga och inte bara stod bakom kameran. Jag älskar att ha foton från födelsedagar, vardagar och barnens alla milstolpar, säger Sarah. Fotografierna berättar en historia och om vi inte finns med i den historien, så kommer en viktig del alltid att saknas.  

“By being in the photos, we are not only preserving memories for ourselves but also for our children to look back on”

Att blir fotograferad är en stor del av era yrkesliv. Hur gör ni med foton som tas hemma med era familjer? Tar era män eller barn bilder av er?

Jag har så många foton på telefonen som barnen har tagit på mig, säger Sarah. Mina äldsta två har verkligen öga för fotografering och älskar att fota familjebilder. Min yngsta tycker också om att ta foton, men då handlar det snarare om typ 47 närbilder på mina fötter, min kaffekopp eller hennes docka – det är så himla roligt. Det är samma för oss, inflikar Teresa. Att ta foton handlar om det som Sarah beskriver: att fånga vardagslivet på bild. Det handlar inte om perfektion, fortsätter hon, utan om det genuina (och ofta kaosartade!). Min man och mina barn tar ofta spontana foton på mig. De är äkta och genuina – och tas ibland ur en tvåårings supersmickrande synvinkel, men jag älskar det! Bilderna visar våra sanna jag, förklarar Teresa. Jag är en skojig och lekfull mamma, och de där ögonblicksbilderna är alltid de roligaste att se tillbaka på.

“Photos is about capturing our everyday life, not about perfection, but authenticity and often chaos”

Hur skapar och bevarar ni helst familjeminnen? Har ni några speciella traditioner eller rutiner som hjälper er att bevara de minnesvärda stunderna?

Att skapa och bevara familjeminnen är jätteviktigt för mig, berättar Teresa. Jag tycker om att bläddra igenom gamla album med barndomsfoton och minnas tillbaka. Så en av våra traditioner är att vi skapar fotoböcker tillsammans, fortsätter hon. Vi sätter oss ner och tittar igenom telefonen, hittar roliga bilder och lägger till dem i vår fotobok! Vi älskar också att skapa fotoböcker, berättar Sarah. Vi gör en varje år för att se tillbaka och visa barnen alla äventyr som vi har upplevt tillsammans. Vi har även en julkortstradition, fortsätter hon. Vi gör ett kort varje år och fyller det med en massa foton från året som gått. Tiden går snabbare än jag någonsin kunde föreställa mig, tillägger Sarah. Att vi fångar och bevarar de här stunderna tillsammans kommer att vara något som vi värdesätter livet ut.

Vilket råd skulle ni ge till mammor som känner sig tveksamma eller obekväma inför att vara med på familjebilder? Hur kan de komma över de här känslorna och bejaka sin självklara plats i historien?

Mitt råd, säger Sarah, är att komma ihåg att precis som du tycker om att se tillbaka på bilder av dina små – att se deras leenden, att fånga dem i speciella ögonblick, att dokumentera deras charmiga egenheter och milstolpar – så kommer dina barn en dag vilja se tillbaka på dig, deras mamma. De kommer att vilja se ditt ansikte, kråksparkarna runt dina ögon, hur ditt hår faller över axlarna när du skrattar. De kommer att vilja titta på dina händer och se sin vackra mamma, för de älskar dig – precis som du är. Jag håller verkligen med, säger Teresa. En dag kommer dina barn se tillbaka på bilderna av dig och önska att de kunde hoppa in i albumet för att vara nära dig.

När du blir äldre kommer du att tänka tillbaka på hur det var att uppfostra dina barn när de var små och de ögonblicksbilder du har av dig själv som ung mamma kommer att vara så värdefulla, fortsätter Teresa. Du kommer inte att se de brister du kanske oroar dig över nu, du kommer bara att minnas kärleken som fyllde ditt hjärta. Du måste finnas med i minnena, för du är en oumbärlig del av dina barns liv, förklarar Teresa. Börja smått, till exempel genom att be din partner att ta spontana bilder av dig och barnen, föreslår hon. Med tiden kommer du att bli allt mer bekväm med att stå framför kameran. När ni sedan ser tillbaka på de här bilderna tillsammans kommer du att minnas historien, ögonblicken, maten ni åt, skratten ni delade, staden ni besökte, samtalen ni hade – men du kommer inte att bry dig om hur du ser ut, säger Sarah. Vi önskar bara att alla mammor kunde se sig själva genom sina barns ögon.   